Flow state. I zonen. Lycka. En njutning att bara finnas till och att röra sig.

Många vet hur det känns. Det är ett tillstånd där man känner sig hel och närvarande och på ett sätt direkt uppkopplad med sig själv och med andra. Man kanske till och med känner sig som en del av naturen eller världen i stort. Det känns naturligt och skönt, en lugn känsla i kroppen.

Men något har hänt. Att allt färre får möjligheten att känna det. Det verkar som att vi ställt till det för de generationer som växt upp under de senaste decennierna. Möjligen försvann denna känsla långsamt ur våra liv och kanske måste man tillbaka ända till 1970-talet för att hitta den igen. För att hitta dess ursprungliga form kanske vi behöver gå ännu längre tillbaka i tiden.

Vad är det vi har förlorat? Hur hittar vi tillbaka till det?

Man skulle kunna säga att det är en hierarkiskt uppbyggd synkroniserad helhet. Ett system av kommunikation som är central för biologiskt liv och som bildar en koherent återkopplad helhet i flera nivåer.

EN SYNKRONISERAD HELHET

Forskningen visar att det mesta av aktiviteten i vår kropp är synkroniserad på ett sätt så att både helheten och de olika delsystemen fungerar på ett optimalt och effektivt sätt tillsammans.

Ett ord man brukar använda för att beskriva det är koherens.

Synkroniseringen sker via en mängd olika signalsystem, inte bara via nerver. Det har visat sig att det inte bara är hjärnan som är inblandad utan viktiga delar av denna synkronisering sker på andra ställen. Hjärtat och dess egna nervsystem spelar en central roll.

Så också gör vagusnerven. Och fascia eller bindväven i kroppen. ^{1 2 3} Och på lägre nivå ända in i cellen, med mitokondrier och mikrotubuli och joner, atomer och molekyler.

Man kan se en levande varelse eller en människa som en extremt välkonstruerad analog dator, där varje del kommunicerar med alla andra delar för att upprätthålla ett koherent återkopplat system där alla delar samverkar. För att må bra och överleva.

Känslor, synintryck, tankar, hungerkänslor, ämnen registrerade via lukt eller inne i vår metabolism och tusen andra signaler integreras och ageras på kontinuerligt. Det sker till stor del via frekvensbaserande signaler mellan oscillerande system. ⁴

Fassynkronisering etablerar samband och organiserar sensoriska intryck, känslor och skapar en organisk koherent helhet som på något sätt ger oss en medveten hel upplevelse, känslor och ett medvetande.

EN BIOLOGISK SPORTBIL

Exakt hur detta fungerar vet vi fortfarande inte mycket om, men flera faktum, som till exempel den anmärkningsvärda effektiviteten och snabbheten i systemen, talar för att fassynkronisering och koherens på en kvantmekanisk nivå är inblandad på ett avgörande sätt. ^{5 6}

Samtidigt som en mängd automatiska system håller aktivitet i hjärta, tarmar på lagom tomgång, beredda att trycka på en mängd olika gaspedaler på en gång om det plötsligt skulle behövas mer energi till muskler och kroppskoordinerande system i hjärnan i en krissituation.

Det sker via alla möjliga kanaler, biokemiskt och biofysiskt, kvantfysiskt, elektriskt, jonsignalering, elekromagnetiskt, piezoelektriskt och mekaniskt. ⁷

HJÄRTAT

Forskning har visat att hjärtats nervsystem är som en egen liten hjärna som agerar pacemaker inte bara för hjärtat utan också förser övriga system i kroppen med synkroniserande signaler. ^{8 9}

Hjärnan får intressant nog mer signaler från hjärtat än tvärtom.

När denna synkronisering fungerar som den ska, befinner vi oss i ett optimalt koherent tillstånd. Då fungerar systemen som mest effektivt och vi mår bra, känner oss lugna och harmoniska. Vi kanske till och med känner att vi har kommit in i zonen. I ett ”flow state”.

Man kan lugnt säga att evolutionen har format ett robust system där information kan flöda på en mängd olika sätt. Och det behövs för vår överlevnad. Dels för att det ger redundanta system, men också för att varje separat informationskanal kan ge en ökad precision och en utökad förmåga att agera rätt i en överlevnadssituation.

ETT PLÖTSLIGT LJUD

När vi befinner oss i en mörk skog och hör ett plötsligt ljud i närheten är det viktigt att vi kan höra exakt var ljudet kom ifrån. Öronen fångar in och reflekterar in ljudet men frekvensinnehållet i signalen kommer att skilja sig en aning om ljudkällan befinner sig högt upp, framför eller bakom vårt huvud. Ur denna extremt komplexa signal kan vi höra exakt var ljudet kom ifrån, i tre dimensioner. Vi hör hur högt upp, i vilken riktning och hur långt bort ett eventuellt rovdjur eller byte finns. Omedelbart. ¹⁰

Allt med två veckade broskbitar som sticker ut från huvudet. Det är imponerande.

För att det ska fungera krävs att signaleringen fungerar väldigt snabbt och precist och att perceptionens nervceller och hjärnan är upptränade till att exakt och korrekt göra väldigt komplexa beräkningar på svaga och komplexa signaler. Och detta är inget hårdlött system, utan det finjusteras via inlärning och kan anpassa sig till förändringar.

För att vi snabbt ska kunna springa från platsen i mörkret, krävs ett väl kalibrerat system för att utföra rörelserna exakt och för att se och planera vägen framåt. Det ställer extrema krav på vår perception av omvärlden, men vi behöver också återkopplande signaler från vår kropp för att få den exakthet och effektivitet som krävs. Det sker genom system som kallas prorioception och interoception. En sorts inre perception.

Vår hjärna och nervsystem har utvecklats till att ha en formidabel förmåga att ta in en mängd signaler från omgivningen och sammanställa dem till något användbart. Vi kan använda extremt svaga signaler, urskilja extremt små frekvensvariationer i ljud från olika håll som i exemplet med hörseln. Det gäller inte bara oss, utan allt levande. Vi har bara börjat förstå hur otroligt känslig och avancerad perception livet har begåvat oss med, och hur extremt väl den är integrerad i vår och andra arters biologi.

Denna känslighet och integrationen av olika signaler gör det möjligt att göra saker som verkar näst intill omöjliga.

MYSTERIET MED DE DYKANDE RÄVARNA

Man kunde inte förstå hur rävarna var så extremt skickliga på att fånga möss djupt under snön och varför de fick en långt mycket bättre träffrekvens när de stod och lyssnade med kroppen riktad mot norr.

Tills man förstod att de använde det jordmagnetiska fältet, kombinerat med skarp hörsel.

Man tror att de använder det jordmagnetiska fältlinjernas lutning för att få mer exakta attacker. ^{11 12}

Vi vet att många djur har en förmåga att känna av vår elektromagnetiska miljö på olika sätt, inklusive det svaga jordmagnetiska fältet. Vi kan det också. ¹³

En alternativ förklaring till rävarnas jaktteknik är att det det något att göra med att de lättare kan känna av bytets biofält när de placerar sig i en viss kompassrikting.

BIOFÄLT

Biofält? Jo, allt levande med något nervsystem värt att nämna genererar elektriska potentialskillnader och magnetfält som en direkt följd av den biologiska elektriska aktiviteten. Man kan detektera det utifrån, via EEG till exempel eller via en supraledande SQUID-magnetometer. Via ett sådant känsligt instrument kan man mäta biofältet från en människas hjärta på ett ganska stort avstånd från kroppen. Detta är elektriska fält och magnetfält som kan mätas och detekteras, och sådana biofält står på en solid vetenskaplig grund och ska inte förväxlas med andra föreslagna biofält av mer spekulativt slag.

Enligt vissa forskare kan våra cellmembran realisera samma funktion som en supraledande SQUID-magnetometer och vi har andra specifika funktioner för att känna av svaga magnetfält, så det är inte orimligt vi kan känna av dessa svaga biofält.

Ganska rimligt om evolutionen hittat ett sätt för rovdjur att utnyttja det i så fall, kan man tycka.

Lustigt nog har det kapitalistiska systemet också hittat ett sätt för det mänskliga rovdjuret att dra nytta av det i form av avskärmande kläder som låter mänskliga jägare komma närmare sina byten. ^{14 15} Eller också är det bara bedräglig marknadsföring.

Det råder inget tvivel om att många däggdjur och fåglar har känsliga system för att känna av mycket svaga magnetfält. ^{16 17}

Finns det någon information i biofältet? Ja, till att börja med man kan mäta hjärtslagen, eftersom det är hjärtat som genererar det starkaste fältet. Där kan man hitta mycket användbar information för att bedöma känslotillstånd och stressnivå.

HRV

Man kan mäta hur väl synkroniserad man är generellt genom att mäta något man kallar ”Heart rate variability”, HRV. Forskarna använder ofta just HRV för att mäta hur lugn eller stressad man är och den forskningen har visat att HRV är en pålitlig indikator på hur man mår och bra man fungerar på många olika nivåer. Det har nästan inneburit en liten revolution för förståelsen hur våra system är synkroniserade och hur viktiga känslor är för vår hälsa och hur centralt hjärtats nervsystem är i detta system.

Kroppens stressystem är oerhört väldesignat. Om det inte vore det skulle vi inte finnas kvar som art. Det trycker på gaspedalen tills vi tagit oss bort från faran, och då slappnar vi av igen och återvänder till det välsynkroniserade lugna tillstånd vi normalt sett ska vara i. Som dirigeras till stor del av den del av nervsystemet som befinner sig i hjärtat.

Modeller för hur vårt stressystem fungerar, som Polyvagal Theory, beskriver detta som ett normaltillstånd då vi agerar som sociala varelser med medkänsla och empati och då vi har tillgång till de högre funktionerna i hjärnan, våra exekutiva funktioner, så vi kan ta in och analysera information på ett optimalt sätt och hantera och reglera oss själva.

Man kan med olika tekniker, via andningsövningar och meditation, förbättra sin HRV och därmed påverka sin hälsa. En viktig del av dessa övningar är att fokusera på känslor av tacksamhet och kärlek. Hjärtats nervsystem lyckas då bättre med att synkronisera kroppens övriga system. ^{18 19}

Hur kan det vara så viktigt att känna tacksamhet?

Det är lite intressant. Genom historien har man ju faktiskt ansett att känslor som tacksamhet och körlek bor i hjärtat. Kanske de gör det.

BIO-FEEDBACK

Det faktum att man lätt kan mäta sin HRV har lett till en accelererad utveckling av konsumentprodukter för BIO-feedback som fått ett stort genomslag. Det vetenskapliga stödet för HRV som ett pålitligt sätt att mäta sitt välmående är stort och via övningar och bio-feedback har man kunna se stora och varaktiga positiva effekter på hälsan. ²⁰

Med en en sensor kopplad till en dator eller smartphone kan man se sin HRV och påverka den interaktivt genom att fokusera på rytmisk andning, meditera och försöka mana fram positiva känslor.

Det är något som används av idrottsmän och idrottskvinnor och företagsledare för att höja prestationsnivåer. Det har visat sig ha många positiva effekter. Man blir mindre stressad, kan styra och reglera sig själv och sina känslor på ett helt annat sätt, man känner sig helt enkelt tillfreds med sig själv och sina egna förmågor och ökar sin förmåga till inlärning och reducerar risker för diverse sjukdomar.²¹

Det är riktigt imponerande hur många positiva effekter det ger.

DEKOHERENS

Man kan också förstås få systemen att gå åt andra hållet, att bli okoordinerade, vilket leder till stress och obehagliga känslor och en mängd negativa effekter på självreglering, inlärning och mental och kroppslig prestationsförmåga.

Nuförtiden lever vi av olika anledningar i ett ganska stressat tillstånd. En stress och en anspänning som bara har accelererat enormt i modern tid, och som nu uppnått helt bisarra nivåer.

Genom HRV-mätningar kan man identifiera faktorer som rubbar koherensen i våra system och vår förmåga att tåla stress. Potentiellt sett skulle man då kunna mäta sig fram till vad det är i vårt sätt att leva nu som stör vårt lugn. Vad som kastar grus i det väldesignade maskineri som vi fått genom miljoner år av evolution.

Vad hittar man då?

Det visar sig att ett effektivt sätt att få systemen att arbeta dåligt, är att utsätta sig för mikrovågsstrålning och elektriska och magnetiska fält från mobiler, WiFi och allehanda strålande prylar. Det vet vi från en mängd studier.

Man har faktiskt sett att strålning från mobiler och trådlösa telefoner direkt orsakar hjärtrytmstörningar och att strålningen sänker HRV.

Och man vill ha högt HRV. HRV är ju ett mått på hur bra de biologiska systemen fungerar tillsammans.

CELLERNAS JONKANALER

Man förstår mycket väl hur strålningen kan ha sådana effekter. Den stör jonkanaler och den viktiga kalciumsignaleringen. Man vet precis hur det fungerar numera tack vare forskare som Dr. Dimitris J. Panagopoulos och Professor Martin L. Pall.

Strålningen skadar också mitokondrier och tillsammans med störningen av jonsignaleringen påverkar detta starkt vårt nervsystem. Istället för en skön känsla av närvaro och trygghet får man en känsla av stress, obehag och en uppsjö andra effekter som är den direkta motsatsen till de positiva effekterna man kan se när HRV är högt.

Interoception och proprioception störs ut. Rörelsemönster blir rubbade. Och eftersom dessa system, de som integrerar perception med rörelse är väldigt fundamentala, påverkar det förmåga till inlärning och mycket annat. (Se gångabnormalitet, Interoception, HRV osv)

Man skulle kunna säga att mycket av det som vi ser i vårt samhälle som yttrar sig som inlärningsproblem, koncentrationsproblem, ADD och ADHD egentligen handlar om att stressystem som sparkats igång och gjort extra känsliga som ett resultat av en yttre stressfaktor, och en störning av kroppens grundläggande system för signalering, vilket får en uppsjö av effekter för alla i samhället, men som verkligt få lyckas uppfatta, eftersom störningen påverkar de system som behövs för att uppfatta dem, interoceptionen.

Tittar man på en tonåring som växt upp med detta ser man något som egentligen liknar en person som lever på gränsen för vad man tål stressmässigt. Resultatet blir att vi ser en alarmerande ökning av psykologiska problem hos våra barn.

Man ser effekter på exekutiva funktioner. ²² och skador på nervernas mylienering och neuroplasticitet. [gladare.se]

Egentligen rubbas så fundamentala system i kroppen att man har svårt att tänka sig något som inte skulle påverkas. ²³

“We have then, major impacts of non-thermal EMF exposures on both of the most important intercellular regulatory systems in the body, the nervous system and the endocrine systems. We have major impacts on what may be the most important intracellular regulatory system, the calcium regulatory system. And we also have non-thermal EMFs attacking the DNA of our cells, putting our biological inheritance at great risk. As living organisms, EMFs attack each of the most important functions that go to the heart of our human complexities.”

Pall M. L. (2018). Wi-Fi is an important threat to human health

Det påverkar mitokondrierna, startar upp kroppens stresshantering. Mer kortisol tillverkas, en myriad av olika effekter uppstår som kan leda till allt från autism, ADHD, inlärningsproblem, depression, till allvarliga neurologiska sjukdomar och egentligen hela listan med kroniska civilisationssjukdomar. En mekanism som detta kan förklaras med är att man får en påverkan av kalciumkanalernas som gör att det genereras fria radikaler och peroxynitrit. Peroxynitrit anses delaktig i en lång lista på allvarliga kroniska sjukdomar.

Så har vi hittat den ultimata hälsoboven? Den är osynlig, beroendeframkallande och levererar digitalt innehåll som i sig också är beroendeframkallande, den påverkar vår förmåga att ta in ny information och gör att våra barn programmeras om på en fundamental nivå.

Istället för positiva känslor som ger en positiv återkoppling till våra koherenta system, som kan höja HRV och välmående, så får vi stress, ångest och empatilöshet och en hop andra inte så välkomna känslor och effekter.

SAMHÄLLSEFFEKTER

Man kan vänta sig ett hårdare samhälle som präglas mer av egoism, narcississm och diverse psykiska sjukdomar, dels som ett resultat av en ökad stressnivå och dels för att samarbete och generositet rent neurologiskt kräver synkronisering mellan flera områden i hjärnan. När denna synkronisering störs ut, då faller de mer avancerade funktionerna i hjärnan bort. ²⁴

Och då har vi inte ens nämt att strålningen direkt skadar mitokondrierna, ²⁵ som är en fundamental drivkraft till så många av våra system. Den kraft som gör att kroppen vibrerar och sjunger i olika frekvenser. Som sköter immunförsvar och stressystem och läkning.

Det här verkar ju inte alls så bra.

Men egentligen är det det. Det är riktigt positivt. Inte de negativa effekterna förstås, men att man vet hur det fungerar. För då har man lösningen till en verkligt lång rad hälsoproblem och ett kraftfullt recept för hur man ska må så bra som möjligt.

LÖSNINGEN

Ett recept som är ganska enkelt: Undvik det som stör systemen och lev på ett sätt liknar det liv som systemen har utvecklats för att hantera.

Och vad är det för liv?

Du är en social primat. Designad för ett liv i en stam med jägare och samlare.

Jaha, tack för det! Det var ju en enkel lösning. Ska jag behöva leva helt utan teknologi, någonstans långt ute i skogen?

Nej. Det går att använda teknologin på ett säkert sätt. Man kan ha mobilen ansluten med sladd hemma, inte vara omedelbart tillgänglig dygnet runt, och välja att leva ett liv närmare naturen och närmare den existens som jägare och samlare lever. Helt enkelt minimera elektromagnetisk påverkan och välja att inkorporera delar av det som karaktäriserar ett liv som jägare och samlare.

Och vad är det? Du mår antagligen bäst i ett ganska varmt klimat med mer sol än vi har i Sverige. Och ungefär 1.000.000.000.000.000.000.000.000.000 gånger mindre strålning i mikrovågsområdet.

Och du är utvecklad för att vara en viktig del i ett större sammanhang som präglas av samarbete och gemensam nytta, i nära relation med familjemedlemmar och stammedlemmar. Där man har respekt för de äldre i stammen och lever i samklang med naturen, utan att överutnyttja resurser. För annars hade dina förfäder inte överlevt. En filosofi som innefattar empati med och vördnad för livet och för naturen. Det sägs vara en viktig del i jägar- och samlarkulturer som de nordamerikanska ursprungsfolken.

SAMHÖRIGHET

När man lever så, då kanske man får något värdefullt på köpet. Det kan vara möjligt att kroppens biologiska elektromagnetiska system realiserar funktioner som vi moderna människor inte kan ta del av eftersom de högljudda artificiella signalerna stör ut medfödda biomagnetiska kommunikationsprotokollen. Ta till exempel det varierande magnetfält som omger kroppen, det som innehåller information från hjärtats aktivitet. Enligt vissa forskare, kan det ha spelat en viktig roll i vår utvecklingshistoria, och det kan också spela en roll i hur vi interagerar i det dagliga livet med andra människor.

“Our hypothesis is that biomagnetic fields produced by the heart may be a primary mechanism in mediating HRV synchronization among group members. This perspective is supported by the work of quantum physicists Larissa Brizhik and Emilio Del Giudice. They have suggested that magnetic fields are the most likely physical agent that can continuously provide an exchange of information between living systems within the larger ecosystem.” ²⁶

McCraty R. New Frontiers in Heart Rate Variability and Social Coherence Research: Techniques, Technologies, and Implications for Improving Group Dynamics and Outcomes

Möjligen kan det också vara en del i hur man kan uppnå ett ”flow state” inom lagidrotter, där lagets medlemmar agerar mer som en enhet än som individer. Eller som en förklaring hur fågelflockar eller fiskstim rör sig som en enda varelse.

EN MEKANISM FÖR KOHERENS

Vissa forskare går så långt som att ge en mekanism för ett liknande informationsutbyte i den evolutionära dynamiken i ett ekosystem. Som grund för det argumenterar de för att den lokala koherens som finns inom en varelse, på cellnivå och likaledes på organnivå och individnivå, den kan utökas till att omfatta andra individer och hela ekosystem, genom den kvantkoherens som etableras mellan dessa system. ^{27 28}

Samarbete över artgränser och ett elektromagnetiskt system för att ta upprätthålla en sorts empatisk koppling som gör att det fungerar? Som ger en sammansvetsning mellan de som lever nära tillsammans? Samarbete, empati och kärlek?

Är inte det lite för gulligt för att vara sant?

Kanske inte. Forskningen visar på en synkronisering av HRV mellan individer som är svär att förklara på ett annat sätt. Om våra kroppsfält är informationsbärare och om vi kan avläsa känslor där, då är det oerhört viktig information att ha tillgång till för sociala varelser. Evolutionen skulle garanterat inkorporera det på något sätt.

URSPRUNGET

Teoretiskt skulle det vara en del av ett biologiskt nätverk av informationsutbyte och samarbete som har utvecklats sedan livets barndom, som en viktig del i överlevnaden för primitiva organismer och som sedan har följt med och behållits av evolutionen eftersom det optimerar överlevnaden hos de arter som ingår i nätverket. Vi vet att bakterier, svampar och växter kommunicerar och samarbetar via elektriska impulser. Träd, rötter, svampmycel och bakterier i en skog är alla delar i ett komplext informationsnätverk. Vi människor använder också elektriska impulser och elektromagnetiska signaler i stor skala för att fungera. Om de primitiva organismerna från livets barnkammare använde ett kommunikationsnätverk för att öka överlevnadschanserna är ganska rimligt att flercelligt liv behöll den funktionaliteten.

Idag kanske vi ser det som empati, nära kommunikation och samarbete över artgränser, men vi har svårt att tydligt identifiera det som en sorts kommunikation om den innefattar signalering på en omedveten eller känslomässig nivå. Vi kan lätt acceptera att sådana signaler finns och används via doftämnen som feromoner, men det är lite svårare att tänka sig att det också finns ett elektromagnetiskt kommunikationsprotokoll mellan individer.

Men vi är omgivna av långt mer primitiva varelser som faktiskt etablerar ett sådant direkt sätt att kommunicera på, via elektrokemiska och elektromagnetiska signaler. Och de har gjort det under miljarder år. Bakterier i biofilmer har visat sig göra just det. ^{29 30 31}

Kanske vi behöver hålla möjligheten öppen för att vi också kan göra det. Vi verkar i alla fall ha den biologiska hårdvaran för att uppfatta de elektromagnetiska signaler det handlar om.

EMPATI OCH ANNAT GULLEGULL

Är det inte så att de hårda överlevnadsvillkoren istället kräver stenhård konkurrens och hänsynslöshet snarare än samarbete och empati?

Det verkar inte så.

Det är till och med så att om man lever i en miljö med begränsade resurser så kommer evolutionen att premiera beteenden där man samarbetar, eftersom det leder till överlevnad på sikt istället för död. Om man lever på ett sådant sätt att resurserna alltid räcker till, då finns ett utrymme för samarbete till och med mellan arter. Helt enkelt ett trevligare sätt att leva. Och om det ingår i kulturen att leva just så, då finns det varken behov eller plats för egenskaper som hänsynslöshet eller strid på kniven. Det skulle tvärtom vara skadligt.

Många hävdar till och med att empati är vad som driver utvecklingen mer än konkurrens, tvärtemot vad Neo-darwinismen säger. ³²

Det kan låta bisarrt när man sitter ordentligt rotad i ett samhälle som vårt, materialistiskt, mekanistiskt och konkurrensbaserat från början till slut, med en lång historia av hänsynslösa erövringar, utrotning, slaveri och övergrepp.

Men det finns ganska goda argument för att det är så. Alltså att empati och samarbete är en viktig princip i ett fungerande ekosystem och att sådana beteenden gynnas på sikt. Det lönar sig mer att samarbeta om resurser och ekologiska nischer än att strida om dem. Eller att åtminstone strida om dem på ett ofarligt eller ritualistiskt sätt. Som en fågel som sjunger riktigt högt för att etablera sitt revir.

Rovdjur och parasiter samarbetar inte direkt med sina offer skulle man kunna invända, och visst finns konkurrens och hänsynslöshet i den sortens interaktion, men ofta resulterar detta ändå i stora populationer av friska bytesdjur och ett välfungerande ekosystem med plats för fler arter.

Istället för att se utvecklingen som endera driven av konkurrens eller samarbete, kan man se den som en blandning av båda, som en tävling där man strävar framåt tillsammans, som idrottsmän som uppvisar rent spel och sportsmannaanda, så att man kan utvecklas tillsammans utan att skada sina medtävlande, med den skillnaden att vi här talar om en sport som inbegriper i stort sett allt levande och att man uppträder sportsligt och hjälpsamt eftersom alla i längden tjänar på det.

Det finns gott om exempel på det i naturen, ta till exempel de återkommande historierna om hur delfiner kan hjälpa fiskare om de fått en dålig fångst. Där en art hjälper en annan trots att de båda konkurrerar om samma fångst. Hur kan delfinerna tjäna på det?

Det kanske är fel fråga. Alla tjänar på att det finns ett ekosystem med mycket resurser. Kanske delfinerna med denna handling försöker hjälpa oss på ett högre plan – att få oss att inse att vi borde beté oss mer sportmannamässigt?

En sorts kommunikation från en intelligent och empatisk varelse till en annan.

Och om man är en intelligent och empatisk varelse, då förväntar man sig att få hjälp från en annan empatisk och intelligent varelse, oavsett om man tillhör samma art.

Är detta bara önsketänkande eller finns det någon forskning som visar på att samarbete faktiskt är en viktig komponent i naturen? Ja, Pjotr Kropotkin, den berömde anarkisten och vetenskapsmannen har forskat på detta och skrivit en mycket uppskattad bok. ³³ En sammanfattande artikel av Mae-Wan Ho ger en bra sammanfattande bild av hans forskning och vilka mekanismer som biologiskt och biofysiskt kan ligga till grund för detta. ³⁴

En annan mycket underhållande och tänkvärd bok inom samma område, är Merlin Sheldrakes ”Entangled Life”.

I think it’s most helpful to think of collaboration as always an alloy of cooperation and competition. Think of families, think of jazz bands – all kinds of collaborations. There’s always a bit of cooperation, a bit of competition. These dynamics are basic facts of our social lives. If we think of collaboration as always being some sort of blend of cooperation or competition, then we can enter a bigger room, and don’t have to remain locked into a dualistic framework, squabbling about whether nature is fundamentally competitive or fundamentally cooperative. In any case, it can be helpful to think about competition in new ways: the word comes from the Latin “to strive together,” for instance.
Merlin Sheldrake

Man kanske kan se en sorts koherens eller synkronisering på en högre nivå i naturen som leder till en optimering av tillgången på resurser för många olika arter. En synkronisering som också innehåller en ganska stor dos kommunikation. Som en förlängning av vad som försiggår i den inre biologin. ^{35 36}

Men hur har vi så fall hamnat så fel? Hur har vi missat det här?

Kanske för att vår vetenskap inte längre är koherent. Allt är uppdelat i smala specialiseringar. Det finns inga universitet som undervisar eller forskar på den hela samlade bilden. I de fall den hela och samlade bilden är viktig, då missar vi den. Om livet till exempel organiseras enligt kvantmekaniska principer som formar ett komplext återkopplat biofysiskt och biokemiskt system som omfattar hela organismen, då blir det svårt att få en samlad bild av detta, eftersom alla inblandade experter är extremt specialiserade på sina egna smala områden. När vår vetenskap inte längre är koherent, då blir vårt liv, vår kultur och vår hälsa inkoherent, vilket ju är exakt det som händer.

Då kan man missa viktiga faktorer som kanske är lite svårare att se. Som att vår potential som människor inte riktigt kan blir realiserad när vi lever i en osynlig artificiell strålningsdimma.

Om det stämmer, då skulle vi kunna se exempel på vad det innebär hos de som fortfarande lever nära naturen och i en kultur liknande en jägar- och samlarkultur. Kan man se att de är annorlunda på något sätt?

Gabor Maté ger en träffande beskrivning av det handlar om i detta korta klipp från en föreläsning där han pratar om en bok där författaren beskriver ett möte med två män i Malaysia, en hövding och hans son i en stam som fortfarande lever ett sådant liv.

Om den interna stressnivån och störningen av våra känsliga signalsystem gör oss oförmögna att uppfatta andras biofält, kanske det leder till att vi alltmer saknar någonting som är väldigt viktigt för oss. Att det skapar distans där det borde finnas närhet.

EMPATI

– Men när vi plundrade och våldtog andra civilisationer under delar av historien, då var vi inte utsatta för onaturliga elektromagnetiska störningar, då hade vi inte heller lyckats realisera vår potential som empatiska varelser.

Nej, men det kanske handlar om att vi skulle kunna leva mer upplysta liv och ha en mer hänsynsfull civilisation och kultur – under vissa förutsättningar. Men att det finns faktorer som gör detta svårt. Flera olika faktorer.

För mycket stress leder till att vi inte är öppna och lugna och synkroniserade, vilket betyder att våra exekutiva förmågor och vår informationshantering blir lidande i väldigt hög grad. Det är en ofrånkomlig slutsats av hur våra stressystem fungerar. Den moderna samhällets elektromagnetiska påverkan är bara en sådan störning som kan ge det resultatet.

Våra system kan störas av många andra faktorer.

Som till exempel gifter och beroendeframkallande substanser. Det är lite märkligt hur tunga droger kan leda till en så total förändring av en människa, hur moralbegrepp och allt man tidigare satt ett högt värde på, plötsligt blir fullständigt ointressant.

Vissa hävdar att den mänskliga så kallade civilisationens början tog fart som ett resultat av förekomsten av morfinliknande ämnen i spannmål och att dessa ämnen är orsaken till att vi överhuvudtaget brydde oss om att börja odla spannmål, eftersom det i övrigt finns få fördelar med en sådan livstil jämfört med att vara jägare och samlare, och att man i så fall byter ut samarbete och tillhörighet mot anonymitet och konkurrens och skapar grunden för ett mer materiellt samhälle med mer koncentration av makt. Och på köpet får man kanske en del av de personlighetsförändrande effekterna av de morfinliknande ämnena i födan plus andra effekter på hälsan som i slutändan påverkar hjärnan.

“Is hierarchical civilization a mad dream of drug addiction?”
Origins of Agriculture, Greg Wadley & Angus Martin, Department of Zoology, University of Melbourne

Så möjligen blev ett drogberoende av psykoaktiva substanser en början till den urspårning som lett till allehanda krig, slaveri och förstörelse sen dess. En intressant idé, men som allting annat är det gissningsvis bara en delförklaring till en process som är oerhört mer komplex och involverar många fler faktorer. ³⁷ Ref Beyond-Veg?

Det är intressant att notera att mobilstrålningen har liknande biologiska effekter och verkar via samma kanaler som tunga droger, så möjligen stör vi ut grundläggande funktionalitet på flera sätt än ett.

KOMPLEXITET

Komplexa system är intressanta.

Vi är komplexa varelser med återkopplade system, som verkar vara kvantmekaniskt drivna. Hjärtat verkar vara ett viktigt delsystem i detta som eventuellt har en central roll både för känslor i stort, som kan styra förmåga till emapti och påverka vår kognition. ³⁸

Det finns en uppsjö sätt att störa ut detta system. Man riskerar du att få diverse effekter både personlig och samhällelig nivå. Att bestråla ett så känsligt kvantmekaniskt system verkar inte riktigt sunt. Speciellt inte om man gör det i en extremt stor skala som vi gör nu. På samma sätt verkar det inte riktigt bra att stoppa in beroendeframkallande gifter i systemet. Vem vet vilka delar som påverkas och vilka effekter man får? Det blir oerhört komplext.

Bara man tittar på vilka effekter spannmålsprodukter har på hälsan, så ökar komplexiteten enormt. Man kan beakta tarmproblem som leder till serotoninproblem, vitaminbrist, störd metabolism, påverkan på nervsystem och hjärna, störd sömn, mardrömmar, intern stress, som allt ger en inre störning som kan resultera i alla möjliga beteendeförändringar. Vad händer med de barn som växer upp i detta samhälle, med stressade och sjuka föräldrar med beroendeproblem? Anknytningsproblem och en traumatisk barndom. Om vi ovanpå detta har alkoholism och andra drogproblem, så kan man tillsammans förvänta sig en ökning av mängden narcissistiska personlighetstörningar.

Om man ser spannmålet som en möjlighet till större och stationära civilisationer, så leder detta till konkurrens om mark och resurser, anonymitet, och kanske mindre lämpliga despotiska samhällsstrukturer. Man lämnar jägar- och samlarmodellen med samarbete för gemensam nytta mellan nära och kära i små grupper, till långa timmars tvångsarbete på fölten, anonymitet och konkurrens. Familjenband bryts, anknytningen blir lidande även på så vis och de uppväxande generationerna omformas.

Om kulturen i ett samhälle präglas av en kamp om resurser och något förenklat, egoism och avtrubbning från prioriteringen av ett kulturellt förstärkt drogberoende, både från brödets exorphiner och den alkohol som nu blev lätt att brygga, då kommer man i slutändan ofta få en samhällsstruktur med de mest hänsynslösa människorna i toppen. Ungefär som en knarkkartell. Och grunden till en god förekomst av människor med den personlighetstypen är ju redan lagd. I botten av samhällspyramiden får man i värsta fall sjuka, lidande människor som utnyttjas och utsätts för förtryck och våld. Där erövring, våld och slaveri ses som något naturligt och rimligt. Den starkes rätt. Empati och gemensam nytta sorteras bort.

KULTURELLA NORMER

När någon presenterar en sådan idé, att civilisationens avarter beror på bröd och spannmål, då kan man bli intresserad och nyfiken på argumentationen eller också kan man kan bli arg, skaka på huvudet och gå ut och köpa några extra limpor bröd, kanske för att man inte gillar idéer som kritiserar en kulturell norm som man själv lever efter. Kulturella normer styr mycket av hur vi agerar och tänker.

Alla komplexa system tar en väg in i framtiden som styrs av systemets ingående delar. Vi är själva en viktig del i det systemet och vi kan påverka processen om vi förstår mer av hur vi själva och vår kultur fungerar. Vi kan välja att försöka förstå det. Trots komplexiteten. Vi kan välja att tänka själva. Att se systemet och därmed se hur vi påverkas av det och gå en annan väg.

Vi behöver inte föra vidare trauma, generation för generation in i framtiden. Vi behöver inte vara avtrubbade och trasiga. Vi kan förstå oss själva och vår psykologi och ta ansvar för vilka vi är och reparera de skador vi fått under vår uppväxt eller under vårt vuxna liv. Vi kan styra in samhällsutvecklingen på ett spår vi själva väljer, om vi anstränger oss att förstå hur ett samhälle kan behöva se ut för att det ska bilda ett koherent system med oss själva och världen omkring oss. Och om vi förstår hur vi kan upprätthålla vår inre koherens.

För att överhuvudtaget vara tillräckligt öppna och intresserade för att vilja göra det, kan vi inte vara i ett tillstånd av stress. Eller beroende av droger vi inte ser. Eller inlåsta i ett eget fängelse av åsikter som vi tycker definierar vilka vi är. Eller slaviskt följa kulturella normer. Eller vara ensamma, rotlösa eller skadade.

Det är viktigt med nära kontakter och möjligen finns det ett fundamentalt behov av närhet som tillgodoses av ett system som tills helt nyligen inte visste fanns. Även om många egentligen anade att det fanns – de informationsbärande biofälten.

När vi inte längre är koherenta, riskerar vi att lämnar alla moralbegrepp bakom oss. Som de som är beroende av tunga droger. Empati, samarbete, allt som är ”gott”, blir underordnat vårt beroende.

Vi kanske behöver vara en del av något större.

Vissa skulle säga att det finns ett andligt perspektiv här, när vi inte är öppna, vänliga och nyfikna. Att vår själ då inte längre är uppkopplad, varken till naturen, oss själva, andra människor eller till den stora anden, ”the Great Spirit”.

Vad är det som händer då? Finns det en koppling mellan beroende, spiritualitet och rotlöshet och brist på sammanhang?

Det finns alla möjliga sätt att se anledningarna till varför vårt liv ser ut som det gör. Ju fler vinklar vi försöker se det ur, desto närmare sanningen kommer vi att komma. Lyckligtvis så är människans hjärna byggd så att den har förmåga att koppla ihop ledtrådar och information från alla upptänkliga håll. Om vi är öppna för det. Då man kan lugnt titta på alla möjliga och omöjliga teorier och förklaringar, för att komma närmare sanningen om vilka vi är och vart vi är på väg.

Vi förändrades i grunden när vi lämnade vårt liv som jägare och samlare. Exakt hur är svårt att säga, men vi har har kommit bort från mycket av det som våra primitiva förfäder värderade och därmed kan vi ha kommit bort från potentiellt sett viktiga mekanismer som evolutionen kodifierat in i oss. Kanske ser vi konsekvenserna av det, men det är inte lått att bryta sig ut från systemet.

Maskineriet rullar framåt. Naturen verkar ha blivit irrelevant. Det lilla som är kvar av den.

Vi lever i lådor helt avskärmade från naturen. Vår hjärna berövas den miljö som den är byggd för. Inne i lådan hörs inget vindsus från träden, ingenting rör sig, ljuset blinkar onaturligt från bildskärmen och taklampan, inga fåglar kvittrar och flyger omkring runt om oss.

Hjärnan är byggd för att synkronisera och lära sig av en symfoni av signaler utifrån och inifrån den egna kroppen, och från ett socialt sammanhang, för att sedan tillsammans med andra, agera med precision i en rik miljön, för allas nytta.

Nu sitter man ensam i sin låda, och trycker frenetiskt på musen, stillasittande i en kontorsstol, omgiven av en kakafoni av elektromagnetiska signaler som penetrerar kroppen och stör ut de känsliga signalsystemen vi begåvats med.

Och det spelar ingen roll hur frenetiskt jag trycker trycker på musen, jag kommer ändå inte att kopplas upp till livet som det är tänkt att levas, som ett stort synkroniserat och koherent system där allt är i samklang.

För det behöver man nog leva mer i, och med naturen, tillsammans med varelser och artfränder man har en känslomässig koppling till. Kanske man då kan märka att man har saknat något fundamentalt. En fyra miljarder år gammal uppkoppling som har brutits.

MER LÄSNING

REFERENSER

1. Bordoni, Bruno, and Marta Simonelli. “The Awareness of the Fascial System.” Cureus vol. 10,10 e3397. 1 Oct. 2018, doi:10.7759/cureus.3397
   https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6281443/
2. Oschman, James. (2012). Fascia as a body-wide communication system. 10.1016/B978-0-7020-3425-1.00049-0.
   https://www.researchgate.net/publication/285208490_Fascia_as_a_body-wide_communication_system
   
3. Ho, Mae-Wan & Yu-Ming, Zhou & Haffegee, Julian & Watton, Andy & Musumeci, Franco & Privitera, Giuseppe & Scordino, Agata & Triglia, A.. (2007). The Liquid Crystalline Organism and Biological Water. 10.1007/1-4020-4927-7_10.
   https://www.researchgate.net/publication/226563146_The_Liquid_Crystalline_Organism_and_Biological_Water
4. Muehsam D, Ventura C. Life rhythm as a symphony of oscillatory patterns: electromagnetic energy and sound vibration modulates gene expression for biological signaling and healing. Global Advances in Health and Medicine. 2014 Mar;3(2):40-55. DOI: 10.7453/gahmj.2014.008. PMID: 24808981; PMCID: PMC4010966
   https://europepmc.org/article/MED/24808981
5. Plankar, Matej & Brezan, Simon & Jerman, Igor. (2013). The principle of coherence in multi-level brain information processing. Progress in biophysics and molecular biology. 111. 8-29. 10.1016/j.pbiomolbio.2012.08.006.
   https://www.researchgate.net/publication/230870018_The_principle_of_coherence_in_multi-level_brain_information_processing
6. Cocchi M, Minuto C, Tonello L, et al. Linoleic acid: Is this the key that unlocks the quantum brain? Insights linking broken symmetries in molecular biology, mood disorders and personalistic emergentism. BMC Neurosci. 2017;18(1):38. Published 2017 Apr 19. doi:10.1186/s12868-017-0356-1
   https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5395787/
7. Footnote
8. Luft, Caroline Di Bernardi, and Joydeep Bhattacharya. “Aroused with heart: Modulation of heartbeat evoked potential by arousal induction and its oscillatory correlates.” Scientific reports vol. 5 15717. 27 Oct. 2015, doi:10.1038/srep15717
   https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4621540/
9. López Pérez, David & Bokde, Arun & Kerskens, Christian. (2020). Complexity analysis of heartbeat-related signals in Brain MRI time series as a potential biomarker for ageing and cognitive performance. 10.1101/2020.05.27.117226.
   https://link.springer.com/article/10.1140/epjs/s11734-022-00696-2
10. Grothe B, Pecka M, McAlpine D. Mechanisms of sound localization in mammals. Physiol Rev. 2010 Jul;90(3):983-1012. doi: 10.1152/physrev.00026.2009. PMID: 20664077.
    https://journals.physiology.org/doi/full/10.1152/physrev.00026.2009
11. Foxes use the Earth’s magnetic field as a targeting system, Natianal Geographic
    https://www.nationalgeographic.com/science/article/foxes-use-the-earths-magnetic-field-as-a-targeting-system
12. Červený, Jaroslav et al. “Directional preference may enhance hunting accuracy in foraging foxes.” Biology letters vol. 7,3 (2011): 355-7. doi:10.1098/rsbl.2010.1145
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3097881/
13. How animals sense Earth’s magnetic field
    https://phys.org/news/2020-05-animals-earth-magnetic-field.html
14. Improved Hunting Technology
    https://hecshunting.hecsllc.com/hecs-technology/hecs-research/
15. Hecs Hunting Study
    https://hecshunting.hecsllc.com/wp-content/uploads/sites/2/2019/12/research-EMF-Blocking-TheodoreWNetter.pdf
16. Begall, S., Burda, H., & Malkemper, E. P. (2014). Magnetoreception in Mammals. Advances in the Study of Behavior, 45–88. https://doi.org/10.1016/B978-0-12-800286-5.00002-X
    https://www.academia.edu/24274511/Magnetoreception_in_Mammals
17. Tian L, Zhang B, Zhang J, Zhang T, Cai Y, Qin H, Metzner W, Pan Y. A magnetic compass guides the direction of foraging in a bat. J Comp Physiol A Neuroethol Sens Neural Behav Physiol. 2019 Aug;205(4):619-627. doi: 10.1007/s00359-019-01353-1. Epub 2019 Jun 21. PMID: 31227860.
    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31227860/
    
18. Tacksamhet och Polyvagal Theory (gladare.se)
19. The Science of Thankfulness and Forgiveness Clearly Explained (YouTube)
    https://youtu.be/2fNqjn0gE94
20. McCraty, Rollin. “Following the Rhythm of the Heart: HeartMath Institute’s Path to HRV Biofeedback.” Applied psychophysiology and biofeedback vol. 47,4 (2022): 305-316. doi:10.1007/s10484-022-09554-2
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9214473/
21. McCraty, R., & Childre, D. (2010). Coherence: bridging personal, social, and global health. Alternative therapies in health and medicine, 16(4), 10–24.
    https://www.heartmath.org/assets/uploads/2015/01/coherence-bridging-personal-social-global-health.pdf
22. Exekutiva funktioner, Wikipedia
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Exekutiva_funktioner
23. Pall M. L. (2018). Wi-Fi is an important threat to human health. Environmental research, 164, 405–416. https://doi.org/10.1016/j.envres.2018.01.035
    https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0013935118300355
24. Dal Monte O, Chu CCJ, Fagan NA, Chang SWC. Specialized medial prefrontal-amygdala coordination in other-regarding decision preference. Nat Neurosci. 2020;23(4):565-574. doi:10.1038/s41593-020-0593-y
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7131896/
25. Footnote
26. McCraty R. New Frontiers in Heart Rate Variability and Social Coherence Research: Techniques, Technologies, and Implications for Improving Group Dynamics and Outcomes. Front Public Health. 2017;5:267. Published 2017 Oct 12. doi:10.3389/fpubh.2017.00267
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/pmid/29075623/
    
27. Bischof, M., & Del Giudice, E. (2013). Communication and the emergence of collective behavior in living organisms: a quantum approach. Molecular biology international, 2013, 987549. https://doi.org/10.1155/2013/987549
    https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3833029/
    
28. Brizhik, L. & Del Giudice, Ennio & Jørgensen, S.E. & Marchettini, Nadia & Tiezzi, Enzo. (2009). The role of electromagnetic potentials in the evolutionary dynamics of ecosystems. Ecological Modelling. 220. 1865-1869. 10.1016/j.ecolmodel.2009.04.017.
    https://www.researchgate.net/publication/222525342_The_role_of_electromagnetic_potentials_in_the_evolutionary_dynamics_of_ecosystems
29. Barani N, Sarabandi K. Electromagnetic Signaling and Quorum Sensing within Biofilms: Which Mechanism Is the Most Probable Means of Communication?. Annu Int Conf IEEE Eng Med Biol Soc. 2020;2020:2459-2462. doi:10.1109/EMBC44109.2020.9176068
    https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/33018504/
30. Rao, Menglou & Sarabandi, K. & Soukar, John & Kotov, Nicholas & VanEpps, J.. (2022). Experimental Evidence of Radio Frequency Radiation From Staphylococcus aureus Biofilms. IEEE Journal of Electromagnetics, RF and Microwaves in Medicine and Biology. 6. 1-9. 10.1109/JERM.2022.3168618.
    https://ieeexplore.ieee.org/document/9771271
    
31. Bacterial biofilms use bursts of electricity to communicate
    https://www.sott.net/article/361570-Bacterial-biofilms-use-bursts-of-electricity-to-communicate
32. Natural Being and a Coherent Society, Mae-Wan Ho
    https://www.i-sis.org.uk/natbein.php
    https://www.academia.edu/6242474/Natural_Being_and_a_Coherent_Society
33. Pjotr Kropotkin
    Mutual Aid: A Factor of Evolution
    https://www.amazon.se/Mutual-Aid-Evolution-Peter-Kropotkin/dp/0486449130
34. Natural Being and a Coherent Society, Mae-Wan Ho
    https://ratical.org/co-globalize/MaeWanHo/natbein.pdf
35. Interview with Merlin Sheldrake, Author of Entangled Life
    https://bioneers.org/interview-merlin-sheldrake-entangled-life-ztvz2007/
36. Talar tråden med varandra?
    https://www.gladare.se/wp-admin/post.php?post=2239&action=edit
37. Origins of Agriculture – Did Civilization Arise to Deliver a Fix?, Greg Wadley & Angus Martin, Department of Zoology, University of Melbourne
    https://www.sott.net/article/144687-Origins-of-Agriculture-Did-Civilization-Arise-to-Deliver-a-Fix
    
38. López Pérez, David & Bokde, Arun & Kerskens, Christian. (2020). Complexity analysis of heartbeat-related signals in Brain MRI time series as a potential biomarker for ageing and cognitive performance. 10.1101/2020.05.27.117226.
    https://link.springer.com/article/10.1140/epjs/s11734-022-00696-2