Det är roligt att förstå hur saker fungerar. Det är ännu roligare att förstå hur något fungerar när det är något otroligt viktigt. Något som ligger till grunden för livet självt. Och viktigt PERSONLIGEN, för var och en, varje dag i livet.

Som elektrontransportkedjan.

När man går upp varje morgon då tänker man inte på den. Men det kanske man borde göra. Om den inte fungerar så skulle man ju faktiskt inte gå upp.

Det är fascinerande att inse att något som antagligen började på havets botten miljarder år tillbaka i tiden, nu finns inne i varje cell i min kropp, i cellens mitokondrier, där dess maskineri snurrar för att ge mig energi.

Tanken svindlar när man förstår hur central elektrontransportkedjan är för vår existens. Och hur intrikat maskineriet är. Det snurrar faktiskt.

Men det finns ett faktum till som får tanken att svindla ännu mer.

Elektrontransportkedjan och mitokondrierna är inblandade i många av de stora sjukdomar som drabbar oss som moderna människor. Man brukar kalla dem civilisationssjukdomar, ”diseases of civilisation” och de följer oss i spåren allteftersom vår moderna civilisation breder ut sig. Mysteriet kring hur det kan komma sig håller nu på att få sin lösning. Och det är märkligt att vi inte förstått det tidigare. Det handlar om hur vi stör mitokondrierna och elektrontransportkedjan.

CIVILISATIONSSJUKDOMAR

Är det inte lite intressant att vår moderna civilisation kan sätta krokben för något som började så långt tillbaka i tiden, när livet startade på jorden? Att all evolution som skett sedan dess ändå gör oss sårbara och att dessa problem orsakas av brister i grunden till det som faktiskt definierar oss som moderna människor – vår teknologi och vår kunskap. En krock mellan vår brist på kunskap och en bakterie från 1,5 miljarder år sedan som då blev en viktig del av våra celler.

Vår intelligens är resultatet av väldigt många år av evolution och ändå kan man säga att det är brister i vår intelligens som gjort att vi strött grus i det 1,5 miljarder år gamla mitokondriemaskineriet som håller oss vid liv.

Det är lätt att tro att vi kommit väldigt långt i förståelsen av hur världen fungerar och att vår vetenskap lett oss fram till insikter inom alla områden på ett sådant sätt att det inte finns så mycket nytt att lära sig. Det är lätt att tro och man vill gärna tro det. Men vi vet fortfarande väldigt lite om förvånansvärt mycket.

Men man borde ju inte vara förvånad. Vi förstår ju fortfarande inte orsakerna till de flesta stora sjukdomar som tar livet av oss. Och dessa sjukdomar verkar öka i omfattning allteftersom ju mer civiliserade vi blir. Som cancer, diabetes, hjärtkärlsjukdomar och Alzheimers.

“Sit down before fact as a little child, be prepared to give up every preconceived notion, follow humbly wherever and to whatever abysses nature leads, or you shall learn nothing.”

Thomas Henry Huxley

Vad har allt detta med elektrontransportkedjan att göra?

GRUS I MASKINERIET

Det finns flera sorters grus som vi strör i mitokondriernas maskineri. De mesta av gruset är ett resultat av att vi inte använt vår intelligens på ett intelligent sätt. Eller så har vi omedvetetet vandrat in på fel stig som samhälle eller som individ. Då är vi ovetande om gruset, men vi har också kanske missat en uppsjö av saker som är bra för oss. Enkla, härliga saker som evolutionen har byggt in i oss och som ger oss styrka och motståndskraft.

Ett viktigt exempel på grus i vårt maskineri är industriellt processade vegetabiliska oljor. De har på något sätt blivit en allt större del av vår kost och faktiskt också en större del av våra cellmembran. Bara på de senaste hundra åren. Dessa oljor är oerhört skadliga för mitokondrierna och immunförsvaret.

Sedan har vi elektromagnetiska fält och radiostrålning. Samma sak där. Katastrofalt. Angriper direkt samma viktiga maskineri eftersom de påverkar mitokondrierna och elektronerna i elektrontransportkedjan. Och också indirekt via fria radikaler och reaktiva molekyler som peroxynitrit.

Peroxynitrit? Vad är det? Det är något som tar livet av människor kors och tvärs, men som ingen pratar om. En molekyl som bildas i kroppen som är extra aggressiv och besvärlig. Den skapar oxidativ stress och skadar det mesta den stöter på, inklusive DNA. Speciellt skadlig för mitokondrierna. 8000 studier dokumenterar den skada peroxynitrit ställer till med i kroppen. Enligt forskarna är peroxynitrit inblandad i mer än 60 kroniska sjukdomar. ¹

EN REVOLUTION

Så, vi vet att peroxynitrit är en viktig faktor i en lång rad av civilisationssjukdomar. Vi vet att dessa ökar med en skrämmande fart. Det vore ju intressant att försöka förstå vad som egentligen händer, tycker man. Vad är de drivande orsakerna?

En av de större faktorerna verkar vara att vi exponeras av bekämpningsmedel som glyfosat, men det finns en till kandidat, som effektivt driver upp nivåerna av peroxxynitrit i kroppen. Elektrosmog i form av mikrovågsstrålning och elektromagnetiska fält. Mekanismerna är klarlagda i mängder av studier. Och exponeringen ökar dramatiskt. I takt med den dramatiska ökningen av civilisationssjukdomar.

Peroxynitrit är mycket skadligt. Det förstör eller inaktiverar det mesta det stöter på i kroppen. Och tyvärr är det också skadligt för våra mitokondrier. ²

Och mitokondrierna är ju centrala för vår hälsa på oerhört många sätt. Så det är möjligt att forskarna har hittat några av de mest grundläggande orsakerna till problemen med accelerande kronisk sjukdom.

VÄGEN FRAMÅT

Det är att behålla nyfikenheten. Väldigt mycket av vår biologi och dess interaktion med världen omkring oss är fortfarande ett mysterium. Ett intressant mysterium som det nu finns en mängd spännande insikter att ta del av.

Följande videor med Chris A. Knobbe är både roande och oroande, men budskapet är enkelt och positivt. Man har makten själv att göra något åt det och det kan vara bland det viktigaste man kan göra för sin hälsa.

Här får man förklaringen till hur elektrontransportkedjan i mitokondrierna saboteras av de industriellt processade fleromättade vegetabiliska oljorna. Och hur många cigaretter man behöver röka för att göra samma skada som om man äter en portion strips på ett snabbmatställe.

Här presenterar han data från studier på naturfolk som Maasaifolket och deras diet som har ett mycket lågt innehåll av omega-6-rika vegetabiliska oljor. Intressant för den som vill veta hur mycket officiella dietrekommendationer har med verkligheten att göra.

Men det är inte bara vår diet som förändrats radikalt från det som vi utvecklats till att hantera. Vi utsätts numera för elektromagnetiska fält och radiostrålning på en nivå som är astronomiskt mycket högre än under vår utvecklingshistoria. Nivåer som evolutionen inte har försett oss med några mekanismer alls för att kunna hantera.

Men vad ska man då göra för att hjälpa sina mitokondrier att fungera bra?

Inte sitta inne och uggla, ta droger, dricka en massa sprit och proppa i sig chips med vegetabiliska oljor, det är en sak som är säker.

Exemplen från naturfolk säger väldigt mycket om effekterna av industriellt processade vegetabiliska oljor och deras effekt på mitokondrerna. Är det hela poängen? Nej. En gemensam faktor hos naturfolken är också det att de får mycket motion, solsken och de lever på ett sätt som gör att de har många nära sociala band inom stammen och familjen, vilket ger dem de mest fundamentala psykologiska bitarna som behövs för ett lyckligt och stressfritt liv. Vad har dessa faktorer gemensamt? De oljar maskineriet och är väldigt viktiga för mitokondriernas hälsa. Och mitokondrierna är väldigt viktiga för vår hälsa.

ETT ÅTERKOPPLAT SYSTEM

Sambanden går åt båda hållen. Maskineriet är ett komplext återkopplat system. Mitokondrierna är inte bara någon sorts kraftverk som producerar energi i våra celler. De gör så oerhört mycket mer. Alla system i kroppen kommunicerar med varandra. Och där har mitokondrierna en central roll. Vad vi tänker påverkar mitokondrerna. Hur vi mår psykologiskt påverkar dem. Och deras hälsa påverkar oss åt andra hållet. Forskningen visar att mitokondrernas hälsa påverkar vår förmåga att tåla stress. De styr vårt immunförsvar och tillverkningen av viktiga hormoner. De hämtar in information från vår kropp och vår omgivning och använder denna information för att hålla oss vid liv.

Allt detta kan låta otroligt, men det är helt och hållet naturligt, eftersom evolutionen har designat oss för att vara så effektiva på att överleva som möjligt. Då är alla signaler viktiga. Om våra system använder så mycket information som möjligt så ökar våra möjligheter att överleva. Det kan låta komplext, men det är ett oerhört robust och kompetent system, designat av 1,5 miljarder år av evolution. Vi kan förstå det och ge systemet de saker som får det att fungera bra. Och undvika saker som skadar det. Det är principiellt väldigt enkelt.

Interestingly, all the metabolic, inflammatory, neuroendocrine, and gene expression changes that occur in response to stress are regulated by mitochondria (Picard et al., 2015)

Robert K.Naviaux/cite>

Ett citat från ”Metabolic features and regulation of the healing cycle — A new model for chronic disease pathogenesis and treatment”, Robert K.Naviaux, 2019. Och den Picard som han referar till är en respekterad forskare som med i den högst intressanta intervjun längre ned. En ganska glad figur och det har han anledning till att vara. Han förstår ju grunderna till hur man håller sig frisk och glad, genom att hålla mitokondrierna glada.

VI HAR HAFT LÖSNINGEN FRAMFÖR NÄSAN HELA TIDEN

Det är skönt att förstå saker. Och roligt. Man mår bra av det. Det ger oss det vi behöver för fatta beslut som får oss att må ännu bättre.

Så sitt ner i lugn och ro och titta på nästa video också. Den är lite lång, men man önskar att den skulle vara ännu längre. Eftersom den handlar om något otroligt viktigt. Något som ligger till grunden för livet självt. Och som faktiskt är viktigt PERSONLIGEN, för var och en, varje dag i livet.

Vad är slutsatsen? Gör de saker som du känner att du får mer energi utav. Träffa människor som du känner är bra för dig. Ät så naturlig mat som möjligt. Det finns till och med födoämnen som direkt reducerar ämnen som peroxynitrit. Allt detta är enkla och riskfria saker som vem som helst kan lära sig.

Så sitt inte och deppa inomhus. Stråla dig inte för mycket. Ha ett rörligt och meningsfullt liv ute i naturen tillsammans med goda vänner.

Jaha? Det var ju inte så förvånande. Och inte så komplicerat.

1. Pacher, Pál et al. “Nitric oxide and peroxynitrite in health and disease.” Physiological reviews vol. 87,1 (2007)
   https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2248324/
2. Morris, Gerwyn, and Michael Berk. “The many roads to mitochondrial dysfunction in neuroimmune and neuropsychiatric disorders.” BMC medicine vol. 13 68. 1 Apr. 2015.
   https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25889215/