Gångabnormalitet
Är du bra på att läsa av människor via kroppsspråk och rörelsemönster? Då finns det ett intressant experiment som du kan göra. Ett experiment som kan illustrera en av de genom tiderna bredaste och största effekterna på hälsa och välmående. Något som påverkar alla.
Allt du behöver göra är att sätta dig i lugn och ro på ett kafé och observera människor som går förbi. Och ta notis om vissa detaljer.
Vi är väldigt duktiga på att läsa av andra människor. Minsta lilla detalj snappar vi upp, omedvetet eller medvetet. Det kan handla om tonen på rösten, små detaljer som ögonrörelser eller pupillens utvidgande och sammandragande rörelser. Vi kan lära oss mer om det och bli bättre på det, men mycket sköts omedvetet och automatiskt.
Under miljoner år har detta system utvecklats och förfinats. Vi använder det för att undvika fara och för att förbättra våra överlevnadschanser. Eller för att kommunicera.
En av de tydligare signalerna vi ger ifrån oss handlar om kroppshållning och hur vi rör oss. Vi väldigt duktiga på att läsa av rörelsemönster som indikerar att något inte står rätt till.
EXPERIMENTET
Så om du sitter på kaféet och ser människor närma sig, studera då deras rörelsemönster. Rör de sig mjukt och avslappnat? Är hela kroppen mjukt delaktig i sättet de går eller är kroppen stel som en pinne med armar och ben som rör sig mekaniskt likt en robot?
Försök se ett mönster i vilka som går extra stelt. Sitt så du ser dem på långt håll först innan de närmar sig och titta noga när du ser dem på nära håll. Om du är duktig på att läsa av rörelsemönster och observant, kommer du upptäcka något gjort av plast.
Som sitter i öronen på de mest stela människorna.
Trådlösa hörlurar.
– Nej, det kan inte stämma!
Jodå.
Försök att förutsäga vilka som har trådlösa hörlurar innan de kommer i en position så att du kan se lurarna. Har du en normal förmåga att läsa av kroppsspråk så kommer du att kunna se det på gångstilen långt innan du ser att de har lurar i öronen.
Det är inte så konstigt som det låter. Egentligen är det helt naturligt. Och vem som helst kan prova själv och se om det stämmer.
För att förstå hur det kan vara så, kan det vara bra att känna till två saker.
Det ena är att det är svårt att gå. Det involverar mycket avancerad perception och muskelkontroll. Så om nervsystem eller perception är störd på något sätt kan man lätt upptäcka det genom en onormal gångstil. Forskare har till och med och med tagit fram helt automatiska system som kan se att en person är deprimerad eller om de lider av schizofreni, bara genom att analysera data som beskriver personens rörelsemönster. 1 2 3
Det andra är att vårt nervsystem, vår motorik, våra muskler och våra signalsystem, de styrs av elektriska eller elektromagnetiska signaler som kan påverkas av yttre signalkällor.
Jag skulle vilja påstå att det ganska enkelt att se på en person i vilken utsträckning man är utsatt för onaturlig elektromagnetisk påverkan enbart genom att titta noga på rörelsemönstret, och att trådlösa hörlurar och mobiltelefoner är en vanlig orsak till en onormal gångstil.
Vad är en då en normal gångstil hos en lugn och avslappnad människa? Ungefär som mannen till höger i följande video. Att jämföra med ungdomarna till vänster.
HUR KAN DET KOMMA SIG?
Förklaringen till varför det är så, den är ganska enkel och har att göra med hur strålningen från hörlurarna påverkar fundamentala funktioner i celler, nervceller och mitokondrier.
Man kan se olika grader av stelhet. Det finns de som rör sig exceptionellt stelt, och de har nästan helt uteslutande trådlösa hörlurar i öronen. Man ser i stort sett aldrig en människa som rör sig så stelt under normala omständigheter. Det är ett extremt rörelsemönster. Sedan ser man en varierande och mer och mer svårdetekterbar stelhet i rörelsemönstret hos övriga. Nästan ingen rör sig riktigt mjukt och naturligt.
Längre.
EXPERIMENT NR 2
Finns det något sätt att renodla experimentet? Till att handla mer om strålning istället för just trådlösa hörlurar?
Genom att korrelera strålningsnivå med stelhet. Jag tog en bra strålningsmätare och ställde mig på en bro i ett naturområde där många gick på promenad. Jag kunde se hundratals meter åt båda håll och fick god tid att studera rörelsemönstret hos annalkande vandrare innan de kom fram och skulle passera mig på bron, där jag kunde mäta hur mycket de strålade.
Resultatet var chockerande tydligt. Mycket tydligare än inne i staden. Varför blev det så?
Jag valde ett plats som hade mycket låga nivåer av mobilstrålning. De som går där utan mobil, de kommer att vara mycket mer opåverkade av strålning. Skillnaden till situationen i staden blir stor.
De som har mobilen påslagen däremot, de kommer att bli extra mycket strålade på grund av den dåliga mottagningen på platsen. Varför då? Därför att mobilen kommer att öka signalstyrkan så att signalen ska kunna nå den avlägsna mobilmasten. Mobilen tar regelbundet kontakt med masten oavsett om man använder den. Appar kommunicerar regelbundet även om man bara har mobilen i fickan.
De som aktivt använder appar, kanske för att strömma musik eller annat, de utsätts för ännu mera radiostrålning.
Och resultatet? En exakt korrelation mellan strålnivå och stelhet. De som strålade sig extremt mycket kunde man känna igen på gången redan på flera hundra meters håll. Kroppen var stel som en pinne och armar och ben rörde sig mekaniskt och onaturligt.
Man kan tycka att det inte kan vara möjligt att befolkningen utsätts för elektromagnetisk strålning i sådan hög grad att det påverkar gångstilen.
Men det är inte bara möjligt, det är till och med så att det vore konstigt om man inte skulle se just de här effekterna. Det handlar om jonkanaler, nerver, muskler och proprioception – förmågan att känna av hur man rör sig och kroppsdelarnas position. Och stress. Vi får inte glömma att det är ett känsligt system, och att vi människor är mycket duktiga på att se onormala rörelsemönster.
KROPPENS SIGNALER
Det är ganska enkelt egentligen. Kalciumsignalering styr det mesta i vår kropp, specifikt nervsignaler och de system vi använder för att reglera våra rörelser. 4 5 6 7
Strålningen från mobiltelefoni stör och slår ut denna kalciumsignalering. 8 9 10
Om man stör jonkanaler och kalciumsignalering kommer man att störa stora delar av den komplexa och känsliga funktionaliteten i hjärna och nervsystem som sköter koordinering och rörelser. Man kan se sådana effekter även hos läkemedel som påverkar kalciumkanaler. En vanlig biverkning hos dessa preparat är en onormal gångstil. 11
Dopamin är en viktig neurotransmittor i detta system, känd som avgörande för sjukdomar som Parkinson, där förmågan att röra sig slås ut. 12 13
Nobelpriset i Fysiologi och Medicin 2021 handlade delvis om jonkanaler i tryckkänsliga proteiner som är viktiga för proprioception, och de rubbningar i tryckkänslighet, vibration och proprioception som uppstår när detta inte fungerar. 14
STRESS
Inte nog med att de mest strålade människorna gick väldigt konstigt. Det gick inte att prata med dem heller. Många såg mest rädda ut och gick förbi utan att ens ta ögonkontakt eller hälsa.
Det kan man också förstå. De var i ett stresstillstånd. På grund av strålningen. Då avaktiveras sociala funktioner och primitivare delar av hjärnan tar över. Allt enligt Stephen Porges Polyvagal theory. 15 16
Långvarig stress brukar resultera i muskelspänningar, speciellt i övre delen av ryggen, runt skulderbladen och i nacken. Om man inte är medveten om dessa spänningar och fortsätter att vara utsatt för stress, kan det resultera i värk och progressivt sämre hållning upp till en sådan grad att man blir verkligt handikappad. Innan det har gått så långt, kommer stressen kunna ses på gångstilen och hur man rör sig generellt.
INTEROCEPTION
Så det är viktigt att vara i kontakt med sin egen kropp, att kunna känna av muskelspänningar och stress – och det är något vi har inbyggt i oss. Det är ett system liknande proprioception, som kallas interoception. Båda systemen är en sorts intern perception. som kan förväntas bli störd av strålningen på grund av dess stora påverkan på cellernas kalciumkanaler, mitokondrier och kalciumsignalering. Vad händer då?
Utan interoception har man ingen förmåga att känna att man är stel och stressad, vilket kopplar bort förmågan att reglera och anpassa sig. Det kan bara göra saken värre. Kanske är det en bidragande orsak till vi nuförtiden alltmera pressar oss över gränsen för vad vi tål och går in i väggen. Det är inte direkt bra att ha en situation när något skapar stress och dessutom reducerar förmågan att känna av vad som händer.
Det hela hänger ihop på ett intressant sätt. Interoception och proprioception, vagusnerven, HRV, känslor, inlärning, hjärtats nervsystem och synkroniseringen däremellan. Man kan bli mer närvarande genom att få dessa system att samarbeta och fungera optimalt på ett synkroniserat sätt. Genom att öka koherensen. Man kan se hur koherent dessa system fungerar genom att mäta HRV eller se på kroppens rörelser. Man kan märka det på hur ett barn rör sig eller agerar, och det kan yttra sig som skillnader i närvaro, inlärningsförmåga eller självsäkerhet.
GÅNGEN
Att gå på ett naturligt sätt är egentligen ganska svårt. Hela kroppen måste vara synkroniserad. Om man utsätter sig för påverkan som stör denna synkronisering, då kommer man att se effekter av det.
Varför blir effekten så tydlig hos de som använder trådlösa hörlurar?
Hörlurarna är ju faktiskt instoppade i öronen, väldigt nära de delar av hjärnan som sköter integrationen av nervsignaler from proprioceptionen och planerade rörelser. Det betyder att det kan bli ovanligt höga nivåer av strålning just där, vilket kommer att ha effekter. 17
Vissa lurar är dessutom designade så att bara den ena hörluren tar emot signaler från mobilen, till exempel musik, och sedan skickar den vidare signalerna till den andra hörluren, rakt genom hjärnan.
NATURLIGA GÅNGARTER
Om man studerar fenomenet med naturligt flödande gångstil historiskt, gissar jag att kommer att se att det är en gångart som har gått från att vara ganska vanlig under 70- och 80-talet till i stort sett utdöd nuförtiden. Det är i alla fall min hypotes, baserad på vad jag kan komma ihåg från den tiden och vad jag ser nu.
Det finns en annan observation man kan göra. En minst lika extrem förändring i vårt sätt att vara som dyker upp samtidigt och accelererar på samma sätt, och det handlar om andningen. En snabbare och ytlig andning uppstod plötslig hos alla under 1980-talet och det har bara blivit värre. 19
Om man ser en fågel jaga en annan fågel, blixtsnabbt, genom ett komplext grenverk i ett träd, då inser man också problematiken.
Hur kan det fungera i så fall? Och vad är det som händer när man kommer in i ett ”Flow state” och allt fungerar perfekt synkroniserat?
Det vet man inte heller, men det finns en del intressanta teorier. 20 21
Vi är väldigt robust konstruerade, med flera parallella system. Men vi är också oerhört känsliga, kapabla att uppfatta och utnyttja extremt svaga signaler. Men även om onaturlig påverkan kan störa våra system och orsaka sjukdom och obehag, så kan vi utnyttja vissa fundamentala egenskaper i vår biologi för att anlägga moteld.
– Moteld? På vilket sätt?
Vi vet att ungdomar idag drabbas i allt högre grad av autism, ADHD, ADD, inlärningsproblem och depression och man kan numera förstå bättre hur strålningen påverkar oss och hur den kan vara en del i detta.
VAD KAN MAN GÖRA?
Förutom det självklara, att reducera strålningen, kan vi också dra nytta av hur vi är konstruerade för att anlägga en sorts intern moteld genom att stärka proprioceptionen och interoceptionen på olika sätt. Att göra det har visat sig ge ungdomar mer kroppskännedom, bättre självförtroende och det har till och med kunnat radikalt förbättra inlärningsförmågan hos elever som haft problem med det, så mycket att inlärningsproblemen försvinner helt och hållet.
Man gör det genom att stimulera systemen och få dem mer synkroniserade. Med hjälp av Kung-Fu, Tai-Chi, ridning, Yoga, HRV-träning, dans och musik. 22
HURRA!
Barn behöver röra sig och stimuleras till att få igång dessa system. Se på vad som händer i naturen. Det finns en anledning varför en kull med rävungar leker och brottas kontinuerligt när de växer upp.
Men man kan ju undra hur allt detta det kan vara så bra för inlärningen.
Anledningen kan vara att vi lär oss saker utifrån och in. Sinnesintrycken kommer först. Det är den fysiska verkligheten som har varit viktig under evolutionens gång och systemet för proprioception och interoception integrerar och hanterar all den information vi behöver för att träna upp oss att överleva i denna verklighet.
Faktum är att man nu börjar se hur detta system har utvecklats ända från encelliga organismer till flercelliga varelser med medvetande och intelligens, utfrån en modell där informationsbearbetning enligt Bayes sats realiserats så att vår hjärna och nervsystem hela tiden tar hänsyn till yttre information och systemet för interoception, för att optimalt agera i verkligheten. Man ser samband mellan störningar i förmågan till interoception och autism och depression och psykiska sjukdomar.
Så interoception är en fundamental funktion som följt med från livets början, som är central för inlärning och överlevnad, en inre sorts perception, lika viktig som den yttre.
Så ju mer sensorisk information som flödar in, och ju mer kroppsdelar att koordinera, desto mer utvecklas hjärnans förmågor.
Det är helt enkelt viktigt för oss att göra saker i verkligheten. 23
Det ökar hjärnans neuroplasticitet och får oss att må bra. Om vi gör det i den verklighet som kroppen ursprungligen designades för – där det inte finns onaturlig radiostrålning som stör mitokondrier och kalciumsignalering. För neuroplasticitetens delikata maskineri styrs av mitokondrier och kalciumsignalering. 24
Neuroplasticitet är inte viktig bara för vår inlärningsförmåga, det är också en process som reparerar hjärnan och skyddar mot neurologisk sjukdom. Att vi fullt ut anammat en stressteknologi som stör dessa fundamentala system är kanske inte alldeles bra.
Vad som är bra däremot är att vi vet om att det är på det sättet och att det finns enkla sätt att undvika problemen. Vilket man gärna gör om man ser kopplingen mellan den explosiva ökningen i psykisk ohälsa hos unga och elektromagnetisk påverkan på de jonkanaler som reglerar det mesta i vår kropp. 26
MER LÄSNING
Weineck, Felicitas et al. “Using bodily postures to reduce anxiety and improve interoception: A comparison between powerful and neutral poses.” PloS one vol. 15,12 e0242578. 9 Dec. 2020, doi:10.1371/journal.pone.0242578
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7725306/
Weineck, Felicitas et al. “Improving interoceptive ability through the practice of power posing: A pilot study.” PloS one vol. 14,2 e0211453. 7 Feb. 2019, doi:10.1371/journal.pone.0211453
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6366763/
https://blog.myfitnesspal.com/boost-your-mood-and-health-with-a-positive-walking-pattern/
The Proprioceptive Senses: Their Roles in Signaling Body Shape, Body Position and Movement, and Muscle Force
Uwe Proske, and Simon C. Gandevia
https://journals.physiology.org/doi/full/10.1152/physrev.00048.2011
PRIMER| VOLUME 28, ISSUE 5, PR194-R203, MARCH 05, 2018
Proprioception
John C. Tuthill
Eiman Azim
https://www.cell.com/current-biology/comments/S0960-9822(18)30097-6
Interoception and Physical Intelligence – Control Your Physiology
The Basics of Dopamine
Narcolepsy, Basal Ganglia, Mitochondrial Fitness, and Kickboxing
https://academic.oup.com/ageing/article/43/3/313/16765
https://www.earthboundless.org/blog/free-the-sole-to-free-the-soul
Tuthill, J. C., & Azim, E. (2018). Proprioception. Current biology : CB, 28(5), R194–R203. https://doi.org/10.1016/j.cub.2018.01.064
https://www.cell.com/current-biology/comments/S0960-9822(18)30097-6
Mamiya, Akira et al. “Neural Coding of Leg Proprioception in Drosophila.” Neuron vol. 100,3 (2018): 636-650.e6. doi:10.1016/j.neuron.2018.09.009
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6481666/
REFERENSER
- Martin, Lily et al. “Movement markers of schizophrenia: a detailed analysis of patients’ gait patterns.” European archives of psychiatry and clinical neuroscience, 10.1007/s00406-022-01402-y. 1 Apr. 2022, doi:10.1007/s00406-022-01402-y
https://link.springer.com/article/10.1007/s00406-022-01402-y
- Wang, Yameng et al. “Detecting Depression Through Gait Data: Examining the Contribution of Gait Features in Recognizing Depression.” Frontiers in psychiatry vol. 12 661213. 7 May. 2021, doi:10.3389/fpsyt.2021.661213
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8138135/ - Fang, Jing & Wang, Tao & Li, Cancheng & Hu, Xiping & Ngai, Edith & Seet, Boon-Chong & Cheng, Jun & Guo, Yi & Jiang, Xin. (2019). Depression Prevalence in Postgraduate Students and Its Association With Gait Abnormality. IEEE Access. PP. 1-1. 10.1109/ACCESS.2019.2957179.
https://www.researchgate.net/publication/337684311_Depression_Prevalence_in_Postgraduate_Students_and_Its_Association_With_Gait_Abnormality - Moon, Kyeong Min et al. “Proprioception, the regulator of motor function.” BMB reports vol. 54,8 (2021): 393-402. doi:10.5483/BMBRep.2021.54.8.052
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8411041/ - Kuo, Ivana Y, and Barbara E Ehrlich. “Signaling in muscle contraction.” Cold Spring Harbor perspectives in biology vol. 7,2 a006023. 2 Feb. 2015, doi:10.1101/cshperspect.a006023
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4315934/ - Mamiya, Akira et al. “Neural Coding of Leg Proprioception in Drosophila.” Neuron vol. 100,3 (2018): 636-650.e6. doi:10.1016/j.neuron.2018.09.009
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6481666/ - Proske, U., & Gandevia, S. C. (2012). The proprioceptive senses: their roles in signaling body shape, body position and movement, and muscle force. Physiological reviews, 92(4), 1651–1697. https://doi.org/10.1152/physrev.00048.2011
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/23073629/ - Panagopoulos, Dimitris & Karabarbounis, Andreas & Yakymenko, Igor & Chrousos, George. (2021). Human‑made electromagnetic fields: Ion forced‑oscillation and voltage‑gated ion channel dysfunction, oxidative stress and DNA damage (Review). International Journal of Oncology. 59. 10.3892/ijo.2021.5272.
https://www.researchgate.net/publication/355106132_Human-made_electromagnetic_fields_Ion_forced-oscillation_and_voltage-gated_ion_channel_dysfunction_oxidative_stress_and_DNA_damage_Review - Georgiou CD, Margaritis LH. Oxidative Stress and NADPH Oxidase: Connecting Electromagnetic Fields, Cation Channels and Biological Effects. Int J Mol Sci. 2021 Sep 17;22(18):10041. doi: 10.3390/ijms221810041. PMID: 34576203; PMCID: PMC8470280.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8470280/ - Bertagna, F., Lewis, R., Silva, S., McFadden, J., & Jeevaratnam, K. (2021). Effects of electromagnetic fields on neuronal ion channels: a systematic review. Annals of the New York Academy of Sciences, 1499(1), 82–103. https://doi.org/10.1111/nyas.14597
https://nyaspubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/nyas.14597 - Danielle Perret, Z. David Luo, Targeting Voltage-Gated Calcium Channels for Neuropathic Pain Management, Neurotherapeutics, Volume 6, Issue 4, 2009, Pages 679-692, ISSN 1878-7479,
https://doi.org/10.1016/j.nurt.2009.07.006.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1878747923003252 - How Does The Brain Control Movement? – Quora
https://www.forbes.com/sites/quora/2017/07/18/how-does-the-brain-control-movement/?sh=64128ec69ad8 - Duda, Johanna et al. “Converging roles of ion channels, calcium, metabolic stress, and activity pattern of Substantia nigra dopaminergic neurons in health and Parkinson’s disease.” Journal of neurochemistry vol. 139 Suppl 1,Suppl Suppl 1 (2016): 156-178. doi:10.1111/jnc.13572
- The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2021, Scientific background, Discoveries of receptors for temperature and touch
https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2021/advanced-information/ - Porges, Stephen W. “The polyvagal perspective.” Biological psychology vol. 74,2 (2007): 116-43. doi:10.1016/j.biopsycho.2006.06.009
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1868418/ - How Does the Body Respond to Dangers?
The importance of knowing your nervous system
https://www.psychologytoday.com/us/blog/science-choice/202005/how-does-the-body-respond-dangers - Mercantepe T, Tümkaya L, Gökçe MF, Topal ZS, Esmer E. Effect of 900-MHz Electromagnetic Field on the Cerebellum: A Histopathological Investigation. Sisli Etfal Hastan Tip Bul. 2018 Jun 1;52(2):129-134. doi: 10.14744/SEMB.2018.42275. PMID: 32595386; PMCID: PMC7315063.
- Stress, andning, HRV och polarisering (gladare.se)
MJUKT, EXAKT OCH NYANSERAT
Det är egentligen ganska fantastiskt att vi kan vara så extremt exakta i våra rörelser. Som till exempel att vi kan spela upp ett komplext pianostycke med nyanser i styrka och perfekt timing. Det krävs ett väl kalibrerat system av signaler för att uppnå detta.
Så om man är musiker eller sportutövare, då kanske man borde tänka på vad man utsätter sig för?
Speciellt sportutövare som måste kunna producera mycket energi och där precisa rörelser är viktiga, de borde undvika att stråla sig så mycket som möjligt.
Varför har då till exempel svenska skidlandslaget inte strålfria träningsläger? Eller strålskyddande kläder på tävlingarna?
Det kan man undra. Men en del elitidrottare har börjat märka att det inte är någon större idé att träna inne i strålningsdimman i en stad. Man behöver vara ute i naturen för att träningen ska ge resultat. Nu kan man börja förstå varför det är så.
Hur kommer det sig att vi överhuvudtaget kan gå då, så mycket strålning som vi utsätter oss för?
Eller dansa?
Det är ett system som är uppbyggt med mycket redundans. Information flödar från flera sensorer via flera nervbanor. Synintryck används också. Man förstår inte alla detaljer än, och sanningen är att det nog finns ganska mycket kvar att upptäcka, eftersom systemet fungerar betydligt bättre än vad man skulle kunna förvänta sig.
Det verkar som nervsignalerna inte är snabba nog för att förklara den kombinerade snabbheten och exaktheten hos en pianist eller precisionen och den snabba anpassningsförmågan hos ett attackerande rovdjur. 18Tuthill, J. C., & Azim, E. (2018). Proprioception. Current biology : CB, 28(5), R194–R203. https://doi.org/10.1016/j.cub.2018.01.064
https://www.cell.com/current-biology/comments/S0960-9822(18)30097-6 - Ho, M. (1997), ”Quantum coherence and conscious experience”, Kybernetes, Vol. 26 No. 3, pp. 265-276. https://doi.org/10.1108/03684929710163164
http://www.i-sis.org.uk/brainde.php
- Hammerschlag R, Levin M, McCraty R, et al. Biofield Physiology: A Framework for an Emerging Discipline. Glob Adv Health Med. 2015;4(Suppl):35-41. doi:10.7453/gahmj.2015.015.suppl
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4654783/?ref=c-f7Su17IjLly - ”Why Developing Proprioception Might Be The Most Important Step To Overcoming Specific Learning Disabilities”
https://www.learningsuccesssystem.com/system/proprioception - Neuroplasticitet, skönhet och mitokondrier (gladare.se)
https://www.gladare.se/?p=1069&preview=true - Cheng, A., Hou, Y., & Mattson, M. P. (2010). Mitochondria and neuroplasticity. ASN neuro, 2(5), e00045. https://doi.org/10.1042/AN20100019
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/pmid/20957078/ - Pall M. L. (2016). Microwave frequency electromagnetic fields (EMFs) produce widespread neuropsychiatric effects including depression. Journal of chemical neuroanatomy, 75(Pt B), 43–51. https://doi.org/10.1016/j.jchemneu.2015.08.001
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0891061815000599[/efn_noteForskningen är tydlig.
Strålningen är visserligen osynlig och konsekvenserna är smygande långsamma och samhällets syn på tekniken är både extremt positiv och verklighetsfrämmande, så det kan verka som man inte kan undkomma effekterna, men sanningen är att det går alldeles utmärkt att undvika mycket av strålningen. Man behöver inte sova med mobilen i sängen. Man kan vara uppkopplad till internet utan att stråla sig.
Man kan välja att vara uppkopplad till livet.
Verkligheten.
Att leva tillsammans med sina barn i en verklig miljö, nära naturen, och att göra meningsfulla saker tillsammans. Eller meningslösa saker, som verkar mer meningslösa än de är. Som att låta barnen tumla runt som rävungar.
Vi vuxna kanske inte har möjlighet att fara runt som ett torrt skinn i samma utsträckning, men barnen måste få göra det. Själva för vi väl nöja oss med lite Tai Chi. Man kan till och med träna mjuka, medvetna och precisa rörelser i vardagen, när man arbetar.
Om man ser lite konstig ut, får man väl bjuda på det. Men det känns skönt. Och känns enormt mycket skönare att göra det i en strålfri miljö.
Kan man vara några dagar på en plats med riktigt låga nivåer av radiostrålning, nedåt 0,1 mikrowatt per kvadratmeter, då börjar kroppen sjunga och det blir en njutning att röra på sig. Bara att finnas till. Skillnaden till livet i staden är enorm.
Om man kan få sina barn att slita sig från stråldimman och följa med dit, då är mycket vunnet.
Förutom allt detta, finns ett annat sätt att anlägga moteld.
Vänlighet.
Viktiga sociala funktioner i hjärnan grundläggs i familjer där föräldrarna uppfostrar sina barn med ett vänligt sinne. Det leder till att barnen blir känslomässigt välbalanserade, empatiska och att de får en ökad förmåga att stå emot stress och motgångar.
Deras inlärningsförmågor blir också högre.
Detta är effekter som kan uppnås även på ganska kort tid. Studier har visat att föräldrar som genomgår ett träningsprogram i vänlighet och empati, tillsammans med sina barn, uppnår goda resultat både för sig själva och sina barn redan efter några månader. 25Uppfostran med ett vänligt sinne – ett sätt att uppnå förbättrad hjärnhälsa och kognition. (gladare.se)
https://www.gladare.se/?p=4140&preview=true